Mandy & River - i väntan på liten nr 2

Ångesten...

 

♥♥

 

På tal om att komma ut och göra saker. Idag gick vi på bio för att se den nya Wallander filmen.. Ganska bra men seg. Jag satt mest i andra tankar. Det är skönt att komma ut och på något vis försöka få livet att vara så normalt som möjligt, MEN.. och då menar jag men med stort M.. Ångesten som kommer när man gör något är så jobbigt. Jag får ångest för att jag lever och försöker komma vidare. Ångest mot Elliot. Som jag har förstått det när man pratat med läkare, kuratorer och andra som varit i samma situation så kommer den här ångesten att bli det jobbigaste hindret. Livet måste ju på något vis flyta vidare men jag är rädd att folk eller Elliot själv ska tro att man redan glömt eller lagt det bakom sig. Det kommer ALDRIG att hända. Man kommer aldrig att glömma eller lägga det bakom sig, men kommer som sagt till slut att hitta sitt sätt att leva med det. Förhoppningsvis utan ångest och dåligt samvete. Just nu är dessa två vidriga och gräsligt jobbiga. 

 

Det är som prästen sa till oss igår. Hon har själv mist ett barn för många år sedan och hon sa att man blev så arg på folk som sa "Jag förstår inte hur ni orkar, hur man överlever en sån här sak".. Arg blir jag inte, jag förstår ju att folk säger så för att trösta men det är ju så att man har inte så mycket till val. Man måste ju klara det här. Det finns ju bara ett annat alternativ och det är ju att ta livet av sig men det kommer ju inte att ske här, utan här ska vi kämpa oss mot en bättre vardag på vårt vis. Så snälla ångest försvinn.. Låt oss försöka leva som vanligt, så gott det går.. Jag lever ju för Elliot, inte för att glömma honom.. 

 

 

tror dom flesta förstår dig amanda, var inte rädd för att folk ska tro att du glömt elliot, för det vet vi att du ALDRIG kommer göra.. och det kommer ingen av oss heller att göra, han har gjort ett stort avtryck i den här världen! Vi vet att du älskar elliot av hela ditt hjärta och att du alltid kommer göra det! du behöver inte bara vara ledsen för att visa det, du kan visa det med glädje också! han vill att sin fina mamma ska fortsätta leva på som vanligt så gott det går <3

<3

Åh, jag kan inte säga att jag vet hur det känns, för det är ingen som vet hur just du känner, men jag kan säga att jag känner igen den där känslan så jävla mycket... Alltid Dåligt samvete över allt man gör, i tron att andra och mamma tror att man "glömt redan".. Inte en chans, men efter en stund började jag tänka att det här vill mamma, hon vill att jag ska fortsätta leva, inte att jag ska sitta hemma hela tiden och fundera. Det hjälper litegrann, i alla fall för mig. Vill ge all min styrka till er, tänker på er. Kram

fy fy fy har själv haft ångest och panikångest attacker varje dag så vet hur jävla tufft det är :(
hoppas de blir lättare snart och att ångesten dämpar sig och inte är där hela tin :(

du kanske inte vill men jag fick tabletter som jag kunde ta när min panikångest var som värst, så jag kunde orka med dagen
Kram <3

Vilken fantastiskt fin bild.

Jag tror att Elliots största önskan är att hans älskade familj ska vara glada! Han kommer alltid veta att ni tänker, saknar & älskar honom jättemycket.

Har en fråga också, vad sa River när han träffade Elliot?
Du behöver inte svara om du tycker att frågan är jobbig. Hoppas inte du tar illaupp.
Kram

Stor kram!